torsdag 14 januari 2010

Det går att minska sjukskrivningsdagarna med en anstänighet.

Igår rapporterade ISF att sjukdagarna blir färre. Självklart är det bra om fler människor blir friskare och kan gå fortare tillbaka till arbete, men med regeringens system sker det till ett mycket högt pris. Tuentals sjuk människor kommer under året att tvingas ut i försäkringslöshet och resurserna för att ge aktivt stöd tillbaka till arbete för de som har svårast har minskat. Sjuka människor lämnas i sticket. De nya stelbenta tidsgränserna gör att utrymmet för individuella hänsyn, som att man håller på att arbetsträna eller att man faktiskt orkar jobba deltid på sitt vanliga jobb, idag är ett minimum.

Det går att välja en annan väg. Faktum är att sjukskrivningarna minskade mer under S-regeringens tre sista år än under regeringens Reinfeldts tre första år. Och detta skedde utan att människor blev försäkringslösa. Som vanligt handlar den politiska konflikten om människosyn - Blir folk friskare för att de blir fattigare. För mig är valet självklart: Är man sjuk och inte kan arbeta ska man ha rätt till snabb och individuellt utformad hjälp att komma tillbaka till jobb, och ekonomisk trygghet under den tid det tar.