onsdag 25 november 2009

Jobbkrisen slår mot välfärden

Det finns mycket att säga om gårdagens besked att ännu ett misslyckat försök att rädda saab kan läggas till handlingarna. Jag skulle kunna skriva om regeringens flathet, om hur lånegarantier kom alldeles för sent och hur de snackat ner saab. Men det är inte saab i sig som intresserar mig.

Jag oroas över Sverige och vår välfärden. Statsministern säger idag att "Välfärdens pengar inte ska bygga bilar". Jag skulle vilja säga att utan jobb finns inga pengar till välfärd. Det hänger ihop. All vår välfärd bygger på arbete. Ju fler som arbetar, dess då mer resurser att fördela till vård, skola och omsorg. Ju färre som arbetar dess då mindre resurser och dessutom måste mer av våra knappa resurser gå till ersättningar för de människor som inte får rätten att göra rätt för sig. Men inte bara den gemensamma välfärden bygger på arbete, utan också den privata. Att ha ett jobb kan vara skillnaden mellan att åka på semester eller inte. Att mamma eller pappa blir av med jobbet betyder kortare önskelistor till tomten.

Jag funderar en hel del runt, och får ofta frågor om, hur barnfattigdomen i Sverige ska utrotas. Mitt svar är arbete. Fler behöver arbete för att vi ska kunna ha råd med barnbidrag och underhållsstöd och med bra barnomsorg, skola och fritidsverksamheter. Men arbete är också det bästa sättet för varje familj att komma ur fattigdomsfällan. En mamma som har möjlighet att gå från deltid till heltid får en avgjort bättre ekonomi för sig och sina barn.

Arbete är förutsättningen för allt annat och därför kommer jag fortsätta tjata om Jobben först! även när jag pratar om tex att bekämpa barnfattigdom.